New way home
Imorse vaknade vi av klockan som ringde redan vid 9. Upp för att göra oss iordning, äta frukost och packa det sista för att sen byta bostad.
Det har varit en ansträngande dag idag men mer om det orkar jag inte berätta. Vad jag däremot ska säga er är att vi har frossat i hotellfrukost! Rostat bröd, marmelad, te, kaffe, mjölk! Väldigt gott och vi njöt av varje sekund.
Igår hade vi ytterligare en myskväll. Det blev svt och popcorn, väldigt skönt. Anna fick äntligen tag i oss och fick en pratstund med Linnéa, själv var jag glad i att få prata med vänner över internet. Det var värt mycket och nu har jag ett stockholmsbesök inkl. konsert att se fram emot, trevliga tider!
För ett par dagar sedan läste jag ut boken, det var väldigt bra läsning för övrigt, och i väntan på att jag ska få hit boktipset från Jens ska jag nog läsa om levnadsöden och drömmar en gång till.
I skrivande stund känner jag mig lite nere och saknaden efter alla på Lindbergsvägen tränger sig på, men jag har ju Linnéa här, och det är jag glad över! När jag sitter här och uppdaterar er har hon så snällt lagat mat åt oss båda!
Hade fint allihop!
/a.
Trackback, vad är det? Försöker meddela mig här i allafall, hoppas att det lyckas! En vecka har gått sedan vi vinka av dig, tiden går fort och här händer inte så mycket som inte hänt förrut, men på något sätt är allt annorlunda, du sover inte i din säng som jag passerar varje morgon, du är inte på ditt rum när jag kommer hem från jobbet, ni Olivia, Adrian och du bråkar eller kramas inte som ni brukar, vi träffar inte Dig varje dag som vi är så vana vid. Det kommer ta tid för oss att lära oss att leva utan dig i vår vardag. Men vi kommer att se fram emot dina äventyr och den dag vi träffas igen. Hotellfrukost? Stockholm? Konsertbesök? Bertätta mer... Själv ska jag på Ladys Night på fredag!!!
Hej älskade unge! Det är verkligen jätteroligt att läsa om erat äventyr!Ni är verkligen superduktiga som står ut och kämpar med jobb och letande av boende! Är glad att ni hittat något äntligen(boende alltså) och att ni har så snälla arbetskamrater som hjälper er!! Här hemma är det otroligt tomt utan dig Amanda! Jag saknar dig något fruktansvärt! Speciellt att bara kunna ringa och snacka lite skit!Jag måste även säga att jag tycker att familjen Jarkiewicz-svensson är himla duktiga som klarar sig utan dig än så länge! Det fälls allt en liten tår då och då pga att saknaden är stor,men som sagt jag är fruktansvärt glad för er skull att ni har det så himla bra och att ni får vara med om detta äventyr!! ta hand om er, jag fortsätter med spänning att läsa! Puss och kram Lina
Heeej! lyckades se din bloggadress på din msn, så nu har jag läst ifatt mig lite :) låter som att ni har det bra trots lite hemlängtan! kommer va en trogen läsare, hehe! ha det toppen & ta hand om dig! kramar
