ajarkiewicz.

"Det går som en dans... "

Ja faktiskt, Terje hade rätt och hans ord kan kopplas till mer än bara vår instats på Total Profil. Efter några riktigt tunga dagar har den senaste tiden varit ljus. Det har varit relativt mycket jobb och på min lediga tid har jag gjort diverse utflykter. Har tillexempel luftat vingarna och tagit mig från centrum till Østfoldhallen. Spännande att ge sig ut på nya äventyr, helt själv! Förutom en tripp till köpcentrumet så åkte jag i onsdags till Sverige för lite shopping. Egentligen var den enda anledningen en julklapp till lillebror men såg även fram emot att vidga mina vyer lite granna. Den här resan gjorde jag också helt själv då Linnéa hade några timmar på H&M att jobba.

Förutom jobb på H&M så har vi haft två dagar på Total Profil. På dom dagarna höll vi oss sysselsatt genom att lägga allt möjligt smått o gott (?) i fina julpåsar och kartonger som sedan olika företag ska ge sina anställda som tack för det här året. Det var två dagar á 8 timmar. Helt okej faktiskt. Trevliga arbetskamrater med ni anar inte hur svårt det kan vara att förstå ibland. Vid det här laget förstår vi norska mer än bra men då det kommer till olika dialekter stöter vi på lite svårigheter. Det visade sig att vår chef, Terje inte bara talade någon typ av dialekt- han stammade kraftigt också. Det var otroligt svårt att förstå!

Vår första arbetsdag var händelserik. Det började med att jag tidigt råkade spilla ut en kopp kaffe, klantigt. Sen råkade jag skära upp plasten på en lammbog som skulle ner i julpåsen, vilket resluterade i att det blev en julklapp/påse kort. På eftermiddagen spiller Linnéa ut, inte en utan min kaffekopp. Linnéa fick även lite panik när en sillburk började läcka och att hon snällt tvingat mig att packa ner den i en julpåse. Annars gick allt bra, vi var väldigt duktiga och effektiva! Det ska också tilläggas att vi frös häcken av oss, trots att vi fick låna varsin stor fleecetröja.

Lucia, en fin tradition i Sverige, inte fullt lika här i Norge...
Klockan ringde halv 6 på torsdagsmorgonen. Upp och göra sig iordning för ett besök i domkyrkan och se på Lucia. Vi såg fram emot en mysig start på en kommande slitsam dag. Vi har lärt oss från tiden i Åtvidaberg att vill man ha bra platser gäller det att vara i god tid. Så vid halv 7 satt vi i kyrkbänkarna med en halvtimme kvar till att Lucia med tärnor och kör skulle skrida in. Men med 10 minuter kvar var det fortfarande jag, Linnéa och ett fåtal till i kyrkan, lite underligt tyckte vi. Men ganska snart skulle vi bli fler. Ljuset i kyrkan dämpades och tonerna till Sankta Lucia hörs. Alla reser sig och vi kan nu skymta Lucia. Hon var ca 12 år och hade elljus i håret. De fem tärnorna var i samma ålder och sen var det kören. Jag blev lite besviken, men det var ändå trevligt att lyssna till norska julsånger. "Luciamorgen i Domkirken" varade i 30 minuter. I utgången bjöds det på glögg och lussekatt! Nu var det dags att åka mot jobb, 8 timmar på Total Profil väntade. Vi fick skjuts med Roger, en anställd pensionär.

     
     

Lucia i Åtvidaberg vs. Lucia i Fredrikstad 1-0!

Det var mycket att göra med allt gick som smort, vi var engligt chefen suvärena! Ord som värmde i kylan. När vi var klara för dagen var vi även klara för den här gången. Som tack fick vi varsin present för att vi varit så duktiga. Vi fick varsin ryggsäck, ett firstaid-kit och en ljuslykta från Kosta Boda. Thank you very much!


Vår arbetsplats på Total Profil

Klockan var 16 och vi behövde ta oss hem, vi fick återigen skjuts av Roger. Väl hemma fanns ingen tid att slösa, vi fräscha upp oss och fick i oss lite mat. Och även lite fika dagen till ära! Nu var klockan dags att åka till jobbet, mer jobb! H&M från 18 till 24. Vi var aningen slitna framåt kvällen men i det stora hela gick det väldigt bra, hela dagen gick  faktiskt väldigt bra, över förväntan.

Kan berätta att i måndags efter 8 timmar i kyla var vi väldigt sugna på värme, god mat och lugn. Det blev förutom värme och mat alltså film. Tre filmer! Men vi hade ingen riktig klockren måltid hemma så det blev för mig att trampa mot Coop. Det var tillbud på pizza. Jag fick med mig det jag ville hem, nästan. Jag glömde dryck, så det var bara att vända. Det var riktigt kallt så för att komma hem fortare men även för att få upp värmen cyklade jag på som bara den. Det resluterade i att jag efter en missbedömd situation vurpa på cykeln. Ner i asflten, mössan över huvudet och i ett trassel med cykel och matkassar. Så snabbt som jag förmådde satte jag mig på cykeln igen och cyklade vidare utan att se tillbaka. Det blev en lyckad kväll trotsallt!

Jag saknar er därhemma men nedräkningen har börjat! Den 23e december kommer vi hem!

Tack mormor för ett fint kort!




/a.